Igen är det dags. Nu är det Fjalars tur att öppna dörrarna mot sommarvärmen några eftermiddagstimmar. Under dessa sammanlagt tre timmar, är det meningen att gratulanterna skall strömma in.
Allra först anländer de som för en stund ger tillställningen en officiell prägel. Då kommer nämligen arbetsgivarrepresentanterna, strikt uppklädda män i ljusa sommarkostymer. De väl valda, uppskattande orden är många och uppriktigt menade. De tar försynt för sig av det som bjuds, skär en bit av smörgåstårtan, tar med sig den och en kaffekopp ut i den soliga, välansade trädgården.
Så långt allt väl, i trädgården löper samtalet med jubilarens åldrade mor lätt och utan besvärande pauser. En efter en placerar sig Fjalars sommarklädda arbetskamrater med kaffe och tilltugg på strategiskt utplacerade sittplatser i trädgården.
Också Henna är en av Fjalars arbetskamrater. Hon hade gärna velat vara med på bjudningen, men hon är det inte. Hon intalar sig att det var hennes frivilliga val att inte vara med, men kommer vid närmare eftertanke fram till, att hon egentligen inte hade haft något val att göra. Hon kunde helt enkelt inte gå på Fjalars bjudning. Visserligen hörde hon inte till hans närmaste vänner, men kände att hon kunde lita på honom i problematiska situationer under arbetsdagen. Ändå kunde hon inte gå.
Dessa korta, likartade, small-talkspratande bjudningar fyller henne med rädsla. På bjudningar där värdparet är upptagna med att skaka hand med anländande gäster, är de kaffedrickande och tårtätande redan ankomna hänvisande till varandra.
Då kommer utanförskapet fram. Henna är med men ändå inte. Först efter en lång stund när inga andra sittplatser längre finns kvar, sätter sig någon på stolen bredvid Hennas. De ångestladdade minuterna
gör ett uppehåll.
Men nu är Henna inte med. Hon vågade inte ta risken att känna ångest över det utanförskap som är hennes följeslagare. Inte den här gången. Men nästa gång. Då ska hon möta den öga mot öga, modigt, för att så småningom få den att försvinna.
På Fjalars kaffebjudning skiner solen. Det blev en lyckad dag trots allt.