verkligheten och allvaret är hot
öga mot öga har jag inte en chans
utan rosa moln som skymmer sikten
och dämpar fallet

förbannade rosa moln.

illusionerna är regnbågar
alldeles runt hörnet
ändå aldrig riktigt nära
aldrig, aldrig nära

kontrollbehovsstörda tankebanor väver ett tätt nät som varken släpper ut eller in, varken ger eller tar

utslätad, utspädd och oförmögen att känna mer än känslornas potential, en antydan om vad som vore möjligt om allt eller inget vore annorlunda

en dimma som är grå har bokat auditoriet.