Han vandrar omkring i det tomma intet
Med ett skal av sten, men ett hjärta av glas
En kärleksfull vind smeker hans kind
Men det är bara skalet som blir berört

Han lever i samspel med skalet av sten
Som skyddar hans inre och sluter hans brunn
Han vill inte blotta sina djupaste tankar
Och därför han lever ett liv i sorg

Man måste bygga, klippa och klistra
Om man inte vill skada sitt inre jag
Man måste försöka vara någon annan
Passa in och må bra

Men livet är bara värt att leva
Om man följer sin tanke, sin tro och sitt hopp
Men livet är bara värt att leva
Om man lever i samspel med hjärtat av glas

Ett hjärta av glas är hållbart men skört
Det är lätt att ta sönder men återuppstår
Så lyckan är starkast då hjärtat är blottat
Och om du lever ditt liv utan skalet av sten

Men livet är bara värt att leva
Om man låter sig sörja och låter sig le
Men livet är bara värt att leva
Om man lever i samspel med hjärtat av glas