jag har kapsejsat på mina tårkanaler för många gånger
och om jag inte hittar en båt som håller för stormar
kommer mina känslor få varje båt att kantra
om och om igen

jag drunknar i det hav de kallar ångest
livbojarna flyter inte här, de sjunker
jag sjunker med stenarna
det finns tyngder i mig, de placerade dem där
för att se mig sjunka
för att se mig sjunka
mot botten

de som sa att inget skulle kunna sänka mig