Han hade inget samvete egentligen
Han kunde mörda för sin egen lycka

Han hade inget hem egentligen
Han fann inget ställe med en trygghet som skulle definiera ett sådant

Han hade ingen yrkesdröm eller planlagd framtid egentligen
Han förstod inte hur man kan längta efter sådant då tryggheten uteblir

Han hade ingen önskan åt vilket håll man skulle springa egentligen
Han krävde bara en oavbruten resa

Han hade inget emot uppförsbackar eller omvägar egentligen
Han var nöjd då något upptog honom

Han hade inga anledningar åt sina beroende egentligen
Han förstod dom aldrig och ännu mindre då han lärde sig om tid

Han hade inte slutat springa egentligen
Han hade bara intalat sig det då han märkte att löpstegen bar honom vidare och hur han ändå stod stilla

Han hade ingen tydlig längtan egentligen
Han hade inom sig ett lager av filt över all längtan för att den inte skulle skrämmas

Han hade inga befogade rädslor egentligen
Han hade istället ett flertal saker han borde sky

Han hade ingen kontroll egentligen
Han förstod inte att sådan var omöjlig att få