Stelt skrida varelser fram och någon gråter.
Någon skriker ut sin ångest för att sedan dö och ruttna.
Som små svarta djävular smyger de fram för att vaka,
men allt blir öde..
Utan smärta rinner det blod längs min kropp,
och någon ler..
Som ett övergivet barn undrar jag,
om detta är dödens början eller livets slut.