Jag såg ångest i min Broders ögon.
Och Jag tänkte stilla, kommer jag att falla liksom han?
Det fanns en tid för länge sedan då vi vandrade i solen..
Men då sorgen lyste med sin närvaro i min Broders ansikte,
insåg jag, att solen flytt utan en tanke på att någonsin återvända.
Du var lycklig en gång min Broder!
Du hade livet i din hand.
Jag fann dig igår..
Krossad mot gatans kalla stenar,
sargad i en pöl av blod..
Broder, inte fanns det väl någon återvändo?