ensamheten tär mig inifrån…
river isär min själ itu
sliter mitt sinne isär

för många timmar i mörkret utan lycka
för många dagar förbipasserade utan sällskap…

en dag ska jag finna mig själv lycklig igen
en vacker dag ska jag vandra med nån vid min sida
men inte nu…inte nu..inte i dessa timmar..inte i dessa dagar…

mitt hopp dör aldrig, det har enbart tystnat
söker inte mer nu, letar inte längre efter någon nu
det är upp till ”någon” att finna mig

kommer det att dröja månader
dröjer det år…vet inte…men jag väntar här i mitt kalla sinne
ända tills du kommer, lägger en arm om mig och säger, utrycker…
att mitt sökande är över nu…
jag har funnit dig…jag är din nu…
då kommer jag att känna äkta lycka inom mig…

men endast då...