varför springer tårarna längs
sluttande kinder av eko när
jag vill behålla varenda molekyl
i en ask precis som allt annat
orsakat av dig och
varför är jag bara din
onenightstandhora när du är
livets glasartade romeo och
vackra junidagar med tunna
bomullströjor och
svagt utblandad citronsaft

varför är ett leende bara
ytterligare flertalet dödsannonser
i tidningen och
sista droppen som får allt
att svämma över och
varför hör jag gungorna
gnissla mellan raderna
i dina texter när
lekparker aldrig nämns
och din cigarettpoesi
fimpar du aldrig på mig
varför är det så viskar
jag hest

och någonstans i bakgrunden
står du med
solstrålar mellan
fingrarna och
någon under armen
undermedvetet säger du när
jag vet hur medvetet varenda
steg är och
du smälter snön med dina skor
när du berättar om hur
glädjetårar aldrig hinner bli
riktigt salta