Gammal, skranglig sol pustar
andetag av skimrande rök
Snöguden för slutet rustar
och sänder sin vakande hök

I norr bådas årets ände
och isar täcker vår jord
Med blåsten, som är kylans frände,
ekar hökens varnande ord

Slaget mellan sol och snö
har sitt slut till vacker vår
Eldens älva viftar med sitt spö
och längtar tills nästa långa år