Som vanligt har kristendomen stulit och gjort om denna för länge sedan betydelsefulla tradition. Nu för tiden är julen enbart en tid av extrem konsumtion och ett verktyg för att fÃ¥ folk att tömma sina plÃ¥nböcker för onödiga saker. Det är ocksÃ¥ ett sätt för föräldrarna att hÃ¥lla sina ungar i schack genom att hota med saker som “Var en snäll pojke, annars blir det inga presenter till jul”. Men varför fÃ¥r bara de snälla barnen presenter och varför bor “tomten” pÃ¥ Nordpolen? Föga oväntat härstammar julen frÃ¥n vÃ¥ra hedniska förfäder.

Ursprungligen hette denna högtid ‘Jólablót’ eller ‘midvinterblot’ och markerade vintersolstÃ¥ndet, vilket innebar att solhjulet hade snurrat ett helt varv; vÃ¥ren (födelsen), sommaren (livet), hösten (döden) och vintern (Ã¥terfödelsen). PÃ¥ själva julafton besökte gudarna oss i sällskap med de döda (Hels “befolkning”), och Heimdall (Heimdallr) lämnade sin tron pÃ¥ Nordpolen för att leda detta tÃ¥g. Med sig hade han presenter till alla sina snälla “barn” (Heimdall skapade människan Ã¥t Oden). Numera känner vi igen Heimdall som “tomten” vars boplats är Nordpolen. GÃ¥vorna han hade med sig var gÃ¥vor frÃ¥n andarna i Hel (de dödas rike) samt frÃ¥n Balder (Baldr) och Nanna som tillbringade varje vinter där. Ursprungligen höll julen pÃ¥ i flera dagar, och det hela började runt den 9:e december med att man bryggde sitt eget julöl. Sedan kom gudarna och de döda pÃ¥ besök och stannade i tre dagar.

För vÃ¥ra förfäder var julafton en chans att tacka gudarna för den välgÃ¥ng och fred, som förhoppningsvis skulle komma nästa Ã¥r, men det var ocksÃ¥ en tid att fira att naturen ska “Ã¥terfödas” och faktumet att man överlevt hösten (döden). Detta gjorde de genom att dels ha en stor fest i gudarnas ära, men ocksÃ¥ genom vissa traditioner, som var förknippade med julafton. Bland annat bäddade de sängarna ordentligt och sov själva pÃ¥ golvet sÃ¥ att deras “gäster” (andarna och gudarna) kunde sova skönt. De hängde även mat och gÃ¥vor till gudarna i träd; genom att göra sÃ¥ “dödade” de föremÃ¥len och gjorde dem användbara för sina gäster. Nu mera klär vi julgranen med en massa glitter och kristna symboler. Anledningen till att gudarna och de döda hälsade pÃ¥ oss var att de ville stötta oss under den mörkaste tidsperioden.

Från den germanska mytologin känner vi igen Frejs galt, som symboliserar solen då den rider över himlen och sprider ljus vart den än befinner sig. Därför äter vi skinka på julen för att välkomna solen och ljuset. Anledningen till att vi pyntar med gran är att den symboliserar världsträdet, Irminsûl. Julen var en magisk tid av glädje och firande.

Senare, ju längre tiden gått, desto mer har jultraditionen förvrängts och man har nu lagt till massor av saker, som inte har något med den ursprungliga anledningen till varför vi firade jul att göra. Ett exempel på detta är julstjärnan, som ska symbolisera den stjärna som befann sig över Betlehem då Jesus Kristus föddes. Egentligen ska det sitta en spjutspets längst upp på granen för att hedra Oden. Om man dessutom jämför den moderna, kristna, versionen av julen med den ursprungliga traditionen, så märker man att det inte finns någon likhet över huvud taget längre vad gäller anledningen till att vi firar.

Varför hänger vi upp mistlar i taket och säger att man måste kyssas med någon om man står under dem? Ursprungligen var det kelterna som trodde att misteln hade en läkande och positiv effekt eftersom den innehöll själen hos det träd den levt av (misteln är en sorts parasitväxt). Keltiska druider brukade hänga mistlar i tak och ovanför dörrar för att hålla onda andar borta och för att bringa lycka till dem, som bodde i huset.

Anledningen att man måste kyssas då man går under misteln härstammar från fornnordisk, germansk mytologi. Balder blev dödad av sin blinde bror Höder genom att Loke lurade honom att kasta ett spjut av mistel på Balder (det enda föremål som var dödligt för Balder). Frigga, Balders mor, älskade sin son mest av allting, och när hon fick reda på att han började få onda drömmar som bådade om död, valde hon att göra honom odödlig mot allt – förutom misteln. För att förhindra att påminnas om Balders död varje gång man såg en mistel, bestämde hon att den skulle vara en symbol för kärlek och därför ska man kyssas då man går under den.

Julbocken är med stor sannolikhet en felaktig översättning från isländskan. På bilder uthuggna i sten kan vi se Tor avbildad med två hästar som drar vagnen, alltså drogs vagnen av hästar och inte bockar. Detta tvistas det dock om en hel del, men de flesta anser att det är en felöversättning. Att vi har julbock i dagens firande beror antagligen på att någon person kom på att han kunde tjäna pengar på att tillverka sådana till julen. Den uppfyller ingen religiös funktion i firandet.

Julstrumpan är ocksÃ¥ ett senare pÃ¥fund. Ursprungligen brukade man säga att endast de snälla barnen (de som hängivit sig Ã¥t Oden) fick “gÃ¥vor”, medan de övriga enbart fick sot och aska i sin skorsten. “GÃ¥vorna” var självklart inte materialistiska ting, utan de var endast symboler för den religiösa upplysning man fick genom jultraditionen. Att man fick sot och aska i skorstenen syftade snarare pÃ¥ att man skulle fÃ¥ ett jobbigt Ã¥r dÃ¥ man var tvungen att elda i spisen ofta.

Heimdall bestämde även vilka som fick passera bron Bifrost som ledde till Valhall. Endast de som hängivit sig Ã¥t Oden (de “snälla” barnen (= människorna)) och de som bar pÃ¥ de nordeuropeiska dragen (ljust hÃ¥r, blÃ¥ ögon och en heroisk världsbild) fick äran att passera. Detta gällde alltsÃ¥ inte andra folkgrupper och därför kan de heller inte fÃ¥ nÃ¥gra “gÃ¥vor” pÃ¥ julafton. Om man skulle applicera detta pÃ¥ det moderna firandet sÃ¥ skulle alltsÃ¥ inte utomeuropeiska människor, eller folk med annat ursprung än germanskt, fÃ¥ nÃ¥gra presenter pÃ¥ julafton.

För ungefär ett par hundra Ã¥r sedan ställde vi ut en skÃ¥l gröt till gÃ¥rdstomten pÃ¥ juldagen för att “hÃ¥lla honom i schack”, sÃ¥ att han inte övergav gÃ¥rden. Ursprungligen kommer denna tradition frÃ¥n att vi ställde julkakor pyntade med svastikor pÃ¥ borden för att gudarna och de döda skulle kunna avnjuta dem. Det var viktigt att man inte rörde kakorna under hela julfirandet, för dÃ¥ kunde gästerna bli vanhedrade. Om man inte hade dessa kakor pÃ¥ borden kunde det gÃ¥ illa för gÃ¥rden, men detta gjordes senare om till den modernare varianten, att gÃ¥rdstomten kunde överge gÃ¥rden.

När Sverige blev kristet började (tvingades) man att gÃ¥ i kyrkan och det infördes nya begrepp som “advent”, nedräkningen till Jesu födelse. Dock finns fortfarande lite av vÃ¥rt germanska arv kvar i form av skinkan, att vi pyntar med gran och gÃ¥rdstomten (Heimdall) med mera. SÃ¥ för ett par hundra Ã¥r sedan var julen en kristen tradition med germanska inslag, vilka kristendomen gjorde allt för att vi skulle glömma bort. Nu för tiden är det nästan ingen som vet varför vi firade jul, och all mening med firandet är bortkastad.

Förr firade vi jul för att gemensamt glädjas Ã¥t att vi överlevt ännu ett Ã¥r, för att fira det kommande Ã¥ret och för att hylla vÃ¥rt gemensamma germanska arv och tro. I dag firar vi jul för att ägna oss Ã¥t traditioner som vi inte längre vet varför vi har och för att fira en händelse, “Jesu födelse”, som inte har nÃ¥got med vÃ¥r sanna kultur att göra över huvud taget.