for en sekund upphorde rosterna i mitt huvud
och jag kunde se allting
klart

en sekund av egen insikt
en sekund av egen vilja
en sekund av forstaelse.

for en sekund slutade varlden snurra sa fort
som den alltid snurrar,
alltfor fort.

for en sekund blev jag radd,
att forlora nagot av mig sjalv.

hur kan nagon manniska leva
utan rosterna i huvudet?