Nu ser Du bara glimtar av de desperat glädjerusiga människorna som skriker från öarna mitt i mördande stora fält av ingenting.

Du älskar det sken de avger. Det lockar dig närmare kanten. Du vill se mer men du kan bara nå dem om du kastar dig ut. De skriker, för de vet att de har din uppmärksamhet.

Du tvekar ändå..

Du har ju hoppat så många gånger förr. Du vet om mördande stora fält av ingenting redan.

Fallet är tidlöst.

(Du tänker att du nog har fallit hela ditt liv.)

Men tidlöst är människornas blodsköpta sken också.
Dom glöder infrarött, kärnkraftsklart, livsfarligt och underbart.

Att falla är relativt. Ljus är konstant.

=Du faller för ljuset.