jag sparkar höstlöven framför mig

springer runt på samma utstakade stigar som igår,
och dagen innan dess

för ett ögonblick irrar sig mina tankar iväg,
långt bort i mörkret bortom gatlyktorna

för ett ögonblick.

men ögonblick är korta och jag känner benen som rör sig under min kropp igen, hör gruset som krasar under mina fötter och ser att kvällen fortfarande är densamma