Det är lite lustigt det där
När man blir skoningslöst kär
i fel
för han har en flicka där
som han håller när
hennes ägodel
När plågorna vrider sig i mitt bröst
när jag inte längre finner någon tröst
går de där hand i hand
Om jag bara hade en lite vassare tand

Jag förlorar värdighet mer och mer
när han inte mitt inre ser
mitt söndertrasade hjärta
När han mot mig med glada, vackra ögon ler
och jag tillbaka en osäker min ger
snälla, känn min smärta
Det kryper och kryper
och min lufttillgång stryper
Om jag inte får önska om tänder
kunde det väl iallafall vara våra händer?