jag trodde det var du och jag mot världen. Hand i hand.
Men du verkar glömma mer än du kommer ihåg,
och du verkar svika mer än du lova.
Det har varit vi så länge att jag har odlat fram ett beroende.
du är min trygghet du är min styrka du är min glädje.
Du är min drog.
Och du är prinsessa i min värld.

Jag brukade följa hem med dig, städa ditt rum och skratta högt.
Jag antar att ditt rum inte är så städat längre, och att man kan höra tystnaden..

Jag letar förtvivlat efter ord för att förklara för dig.
Men du vill inte lyssna och du bara försvinner längre bort.
Snälla stanna kvar.

Jag klarar inte av att en till lämnar mig jag klarar inte av att du lämnar mig.