Till deras förvåning dog hon inte
Byborna talade om det
förskräckta, de hade bara sett någonting liknande en gång förut
Hon sa att hon hade saker att göra.
De bad henne att skynda sig med att göra dem.
Det var mycket som var fel den våren.
byborna talade om det
“varje vår” utbrast de och sparkade ned några utblommade krukväxter
som någon lämnat ute på vägen
Ingenting är som det borde, tänkte de
och gick i ide. Erfarenhet sade dem att hösten var annorlunda
men hon dog fortfarande inte.
Man samlades på ett stort torgmöte och försökte uppbåda en lynchstämmning. Man ritade karikatyrer, där hon bar horn och bockskägg.
Spred rykten om att hon våldförde sig på försvarslösa vuxna.
Såg några gamla western filmer.
Upprört gick man sedan hem.
När man väl kom ut ur sina hus igen hade det gått några timmar. De provade att upprepa det några årstider innan de insåg att det inte var möjligt att leva.