Vid ytterdörren står mina skor. Genom att de står där berättar de att de används, och de används därför att här existerar någons hem. De står där och liksom bevisar hemmets existens, ty ett hem vore lögn utan några skor vid dess dörr om natten.
Intill mina skor står ytterligare ett par, dock något mindre till sin storlek då de inte tillhör samma fötter. Skorna står där invid varandra, den ena av de små något snett, med sin klack vidrörande den större intill. Skorna berättar om två individers gemensamma hem och lekfullt om de band som fört dem samman. De berättar om samboskap, om samtal vid köksbordet och sällskap om natten.

Nej, mina skor står inte längre ensamma vid hemmets dörr om natten. De har fått sällskap och det mindre paret tillhör henne, hon som ser mej, hon som älskar mej. De är en del av min älskade, liksom min älskade är en del av mitt hem.

-Vid dörren står två par skor, de skvallrar lekfullt om kärlek..