Sitter på buss 82, på väg till Näset, Göteborg
En olivgrön bag och en din sko-kasse innehåller mitt dagsäventyr
Solen kikar fram bakom molnen, reflekterar sitt ljus i bussens glasruta och tecknar mina ljusrosa läppar på rutans ryggtavla
Den drar sig tillbaka igen till sitt gömställe bakom molnen för att återigen visa sin skepnad: Hela mitt ansikte blottas i rutan framför den förbipasserande naturen, men ögonen ligger i skugga…
Det är något som inte stämmer i själens spegel, något som inte står rätt till…
**~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~
Fast
Solen skiner
Måsarna triumferar
Havet brusar och lockar
Inte ens i Göteborg kunde jag fly bort från mig själv. Det gick inte att lämna den gamla själen i Uppsalas gravar…
Men
Trots allt skiner solen
Trots allt triumferar måsarna
Trots allt brusar och lockar havet
**~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~
Jag lägger mig på en klippa och låter för en sekund måsarna triumfera i mitt liv, solen skina in i min själ och havet locka mig ner i dess vågor
linus, 17/6 -03 kl 17:27
bra, men jag tyckte att stilen vacklade lite från det ena till det andra (om du förstår vad jag menar). korta gärna in “linjerna” en aning – sidan deformeras en aning…
mwarja, 18/6 -03 kl 17:16
Jo, det stämmer nog. Den skrevs rätt associativt.
Tundra, 21/11 -03 kl 23:06
Jo, men trots det (kommentarerna); mycket bra (“linjerna” var dock en aning skrymmande)!