Föreställ er Lars Leijonborgs sävliga och något grötlika röst: ”Jag har varit med om mycket i politiken, men detta tar priset.” – Ett yttrande han fällde angående de förtalsmejl om moderatledaren Reinfeldt som spreds av en medarbetare vid det socialdemokratiska kansliet.

Vad säger han nu? (angående folkpartiets eget intrång i socialdemokraternas interna nät)

Åter igen är det bevisat att fusk och fula knep är något som praktiseras hos flera partier (alla partier?), oavsett partifärg och ideologi. Ja, till och med de som för den allra hårdaste linjen gentemot dylika oegentligheter visar sig vara lika goda kålsupare. Personligen är jag inte ett dugg förvånad. Partierna konkurrerar om makten och vid konkurrens har människan en benägenhet att fuska, annorlunda uttryckt frestas hon därvid att ta till allsköns fula knep för att hitta genvägar…

Detta borde speciellt Leijonborg och hans alliansvänner dra lärdom av. De borde erkänna för sig själva att förekomsten av fusk och fula knep i ett samhälle inte i första hand beror på slapphänthet och svag lagstiftning, utan kanske främst är ett resultat av att man uppmuntrar till fri konkurrens och hela tiden genererar vinnare och förlorare.

Inser man på högerkanten att ett samhälle som starkt karaktäriseras av marknadsekonomi och fri konkurrens också karaktäriseras av människor som i högre grad frestas att ta till fusk och fula knep?