Det var alltid den som trodde sig stå över lagen, som trodde hans pengar och hans anseende kunde skydda honom; Det var han som grät egoistiskt och blev illa betagen, när sanningen om murens hemlighet blev verklighet.
Varsågod! sade hon så med rutin, medan han stod där naken med en plastmugg i hand, och fick både Armanikostymen och rolexklockan lagd i förvaring. Den andra han sade Hejsan mer härad med tidens tand, dock lika naken som Gud skapt honom.
På kvällarna hördes gitarrmusik och ballader med vers av Villon, om Gud, hans nåd och en och annan dam, men detta var inte Frankrike anno 1400-talet. Och de gråtande ljuden fortsatter en dörr längre bort. Här var en man fri och kung, medan den andre nu omtalad lärde sig att förstå, att på detta hotell fanns inte en lyxsvit på våningen längst upp.
Den sjungande poeten hade i denna versdikt gjort ett ringa brott, kanske det var därför han satt sin tid och accepterade sin lott? Den andre han hade haft en advokat med skräddarsydd kostym. Han fick samma tid, på samma plats, var ändå mindre tacksam och kanske mer anonym? Den ena hade det knapert utanför och den andra hade sålt vapen så som sig inte bör.
Nu skulle brottet sonas, och här fick de båda lära sig vad den förstnämnda, i tredje vers redan visste om. Han fick kärt besök av mor och vänner emellanåt. Den andres mor hade packat och flyttat utomlands för att slippa tänka på skammen i stadens borg. Hans vänner, de gamla kursarna och bröderna, de skickade alla hans brev i retur.
Den ena arbetade i verkstaden på dagarna medan den andre vägrade lämna sitt rum. Båda läste ändå böcker och det var ett gott tecken om något. ``Ett hem utan böcker är som en kropp utan själ’’ har visst en herre vid namnet Cicero sagt i en filosofisk hum. Med tiden torkade tårarna och blicken blevo mindre dramatisk, och i det andra rummet blev sångerna många, och tonen allt mer empatisk. Här blev vetskapen en rikedom, en annorlunda upplevelse ur livet och dess gång.
Här fanns säkert många fler som denna versdikt inte förtäljer, men sant är att innanför är alla det samma.
Inbrott 2008.
Idioten som gjorde inbrott förstörde inte endast en av mina kursböcker i matematik, utan lämnade också en lapp i den andre kurslitteraturboken i matematik som låg uppslagna på skrivbordet. Vidare gjorde idioten dataintrång och tog bank och inloggningsuppgifter till e-post.
När man haft inbrott är det mycket bra att kolla upp datorn. Titta på vilka filer som öppnats och vid vilken tid.
Folk som kan datalogi har inga problem att kolla upp vad som sker med deras dator, vilka IP nummer som skickar e-post och så vidare.
Det är också bra att stoppa lappen i en sluten påse efter att man plockat upp den med en pinsett. Helt eftersom någon öppnar ett konto till mig på MYSPACEMUSIC sidan, och där jag får ett välkomsbrev av en man vid namnet Tom inte lång tid efter inbrottet.
Allvarlig bortt det där, att hacka sig in i folks datorer och stjäla bank och e-postadresser och inloggningsuppgifter, och vidare använda informationen. Det kan ge ett par år fängelse. Skall bli mycker intressant att se vems fingar vi har på papperslappen.
En omelette och ett stekt foster vid namnet Bruce tack, kved hon med lockar i håret, Psyopaten som reste 100 mil och hotade hustrun till en man. Det var i mars 2006.
Känner du igen dig Psykopat?
Samtidigt som jag kom och hotade din Hustru utanför ert fönster i mars 2006, hade jag satt ut ett fotografi på mig och en stor grön ödla som jag döpt till ditt barns namn på min hemsida! BRUCE! Gud vad jag älskar praktical Jokes!
[Likadana stora grön ödlor som mannen som dök upp på ICA i Nackstad hade. Han hade en hel reptilfarm visade det sig. ]
Hon var hustru till den man som ett par år tidigare tagit upp den kvinliga Psykopaten med Chalmers Styrelse eftersom hon envisades med att skicka e-post med porr och perversa brev till honom efter att hon studerat kursen Programmering C.
2005, endast ett år efter att de gift sig och hans hustru var gravid, började hon få lika perversa brev i e-posten.
Samma vecka, 2005 fick mannen e-post av Psykoptaten. Hon skrev att hon letat upp hans e-post via det Universitet där han forskarstuderade. Samtidigt hände ett par saker:
1. Paret bostad blev attackerat två nätter i rad.
2. En person ringde och påstod sig vara från Telia. Personen ville att hustrun skulle berätta vilka telefonnunmmer hustrun brukade ringa. Personen var en kvinna och hade Sundsvalls stads dialekt. Efter samtalet ringde hustrun till Telia. Hon fick tala med en ansvarit som sade att ingen ifrån Telia hade ringt och vidare ringer inte Telia till hemliga nummer.
3. Nästa dag ringer en ny person och frågar samma sak, och detta är en man som skriker till henne i telefon och verkar drogpåverkad. Hustrun har dagen innan beställt spårnig av samtal och får naturligtvis numret, namn och adress till mannen som ringde. Han jobbade inte alls på ett telebolag.
4. Ytterligare en man börjar ringa. Han ringer varje dag hela veckan lång och hotar hustrun till livet och säger att han ska mörda henne.
5. En man dyker upp på ICA i nackstad och hotar henne. Han gick efter hustrun in till affären och ställer sig sedan och blockerar väggen för henne och han spänner blicken i henne. Mannen dyker upp igen i en bil och då han får se henne, gör han en u-sväng och parkerar bilen tvärs över trottoaren. Hon ser naturligtvis att det är samma man. Vi affären hade han åkt i en röd bil, nu satt han i en mörkblå BMW och det satt också en blond kvinna i bilen.
6. Telefonnummret som var hemligt, var för övrig helt nytt. Det fanns endast hos:
i. Telia.
ii. Videoteks Rai’s Kundregister.
De hade 2 telefonnummer. Det andra numret hade myndigheter, Universitet och familj. Dit ringde ingen med hot.
Efter en vecka får hustrun papper från polisen. De kunde inte spåra samtalen eller veta vem som attackerat deras bostad. Det dök inte upp polis och tog hand om fingeravtryck på äggskal eller äggkartong som låg utanför. Då kan det vara svårt att lösa brott som mordhot via telefon till exempel samt ta fast personen som attackerade deras bostad samtidigt.
Nej polisman Nicklas. Det fanns inga “koder” i min insändare till tidningen som du kommenterade och som hade rubriken:
Hej polisen i Sundsvall.
Jag hade anmält ett flertal grova brott till er i två års tid medan brotten fortsatte. Just denna insändare till Sundsvalls tidning skrev jag efter att jag just blivit påkörd av en röd Audi i Sundsvall som tryckte gasen i bott och körde rakt på mig! Jag fick slänga mig vid vägkanten och kräkas. Det var en bil som letade upp mig, körde förbi mig fyra gånger då jag hade inlines på fötterna. De körde mycket nära mig, vände bilen, kom tillbaka och höll på att skrika saker till mig. De satt fyra personer i bilen. Precis som jag skrev borde Chauffören i den röda Audin tas in, bli av med körkort och få huvudet undesökt. Det var efter att jag fått ett grovt våldtäktshot i e-posten där det framgick att om jag går ut och tränar skulle en man leta upp mig med bil, misshandla mig och stoppa mig i hans bagagelucka i bilen. Fastbunden med en huva över huvudet. Köra mig till ett avlägset ställe och våldta mig grovt och lämna mig där fastbuden att dö. Jag skickade in två insändare till, till samma tidning.
Endast något år innan, i Januari 2006 var det en mörklila Volvo i 240 serien som hetskörde bakom min bil ner till Sundsvall centrum. Jag var gravid. De dunsade i min bil när jag parkerade till en tvärgata till Kömannagatan där Videotek Rai ligger. De stod kvar och forsatte hetsjakten när jag skulle köra där ifrån.
De stod och väntade vid infarten till vårt bostadsområde och det var där bilen började hetsköra bakom min bil. Saken var den att min make hyrt en film via telefon till Videotek Rai. Han frågade mannen som svarade i telefon, som heter Uffe om det var ok att hans hustru hämtade filmen även om det var min mans konto. Det gick bra och han lade filmen under disk med mitt namn på en lapp. Min make sade till honom att jag hämtar filmen vid 19.30 tiden.
Jag hade ingen mobil med mig. Jag ringde polisen när jag kom hem till bostaden. De sade till mig att skaffa bevis. Det var femte gången jag ringt polisen i Sundsvall under ett par månaders tid. Jag hade fått mordhot via telefon och vår bostad hade blivit attackerad. En man dök upp på ICA i Nacktad och hotade mig. Jag tog reda på hans namn eftersom jag kunde läsa av hans reg. skylt. jag har tagit reda på namn på samtliga.
Jag ser att mannen hoppar ur den Svarta Vanen, och går efter mig från min mors bostad där han och hans kriminella polare parket just utanför min mors fönster. Mannen som är runt 35 går efter mig till Kyrkogården, ställer sig och och lutar sig mot ett träd medan jag lägger blommor vid Minnesplatsen.
Jag ser det genom den lilla kamerans film-display som är riktat mot honom. Brevid honom finns en uppgrävd gravplats, och jag tänker hur enkelt det vore att ge honom ett par av mina budosparkar och få ner honom i den uppgrävda gravplatsen. Skyffla lite jord över honom kanske?
Men eftersom jag inte är en psykopat, utför inte jag sådana handlingar, trots att jag fått mordhot och blivit utsatt för mordförsök de senaste fyra året. Nej jag spelar endast in fanskapet på videofilm, precis som jag gjorde dagen innan då han och hans kriminella vänner körde efter mig nio timmar från Sundsvall till Trollhättan. De stannade vid varje parkeringsficka och varje mack som jag stannade. Jag gjorde tio stopp under resan, och byte väg ett flertal gånger under den nio timmar långa resan.
De fanns sig att köra exakt samma vägsträckor och stanna vid exakt samma stopp som jag. De ställde sig endast 10 meter bakom min Helrot färgade BMW, och de stannade till slut och parkerade utanför min mors bostad i Lilla Bronx. Nu hade en av männen som sagt promenerat efter mig till Lilla Bronx egna Kyrkogård. Jag var på min väg till min mors som akut hade åkt in på Näl och Intensiven.
Hon hade redan tidigare i år fått en hjärtinfrakt och även då hade jag rest hem till henne.
Blommorna som jag lämnade på Minnesplatsen var till min far som avlidit i lungcancer fyra år tidigare efter en lång tids sjukdom. Fyra år tidigare hade jag lagt en dikt vid samma plats som jag stod nu.
En rad i dikten som jag lämnat var:
The eagle has left the ground, but his not longer soring.
Nu när jag stod här kom tanken att jag kunde kanske istället för att kicka ner Black Metal mannen i en tom grav, nyss uppgrävd, tagit tag i hans nackskinn och visat honom ett par gravstenar, om barndomsvänner som dog tidigt i livet. Ta en liten rundtur och tala om barn som tog överdoser, sniffade lim eller på andra sätt dött en tidigt död innan de blev 18 år. Dom ungdomarna tränade inte sportutbuden som fanns i området; så som till exempel budo, boxning, och andra extremsporter. Dock finns en sjuhelvetes många medaljer och pukaler i just i Lilla Bronx.
Nästa gång mannen gick lyssnade på Metalband med nerdrogade och försupna bandmedlemmar som alla var runt 40, och som skränat på sin blogg om hur polisen tagit fast dem, och funnit centralstimulerade droger i deras turnebuss, kunde han minns just dessa gravstenar?!
Han var i lite fel statsdel och rörde sig fjanten med Metal-kläder. Vad skulle jag sagt till honom?
Kanske: Har du sett storleken på min boxsäck
Han borde nog ha tagit sina Black Van polare med sig. Tänk om jag hade haft PMS samma dag. Jag är kvinna. Vi kvinnor kan bli lite griniga ett par dagar i månaden.
Bekymra dig inte om det du. Dyker det upp fler mördarapor eller nerdrogade fuckhuvuden i svarta van till mina marker och gård tar jag helt enkelt fram en STOR älgstutsare och skjuter av bara helvete! Ett decennier med en psykopatisk kvinna som letar upp vårt hem och bostad, som tog livet av mitt barn. Jag vet exakt hur jag skall handla!Bekymra dig inte om det du. Sju allvarliga brott anmälda som alla handlar om mordhot, mordförsök och våldshot, dagliga e-post, och telefonsamtal i 5 år. Du jag vet precis hur jag kommer att handla!
En älgstutsare med kikasikte och två stora vakthundar.
Blir lite åtel till vargar!
Känner du igen dig psykopat?
Nu ska jag leta upp honom på Internet!
Nu ska jag leta upp hans e-postadress på Internet!
Nu ska jag leta upp hans adress på Internet!
[Visserligen tog han upp mig med Chalmers Styrelse om trakasserier för ett par år sedan men han har nog ändrat sig nu!]
Nu ska jag resa dit han bor!
Nu ska jag ta mig en promenad utanför hans fönster och igår var jag hos honom också och hotade med att skjuta hans gravida kvinna! Ni vet hon svetserskan!
Han fyller år den 13 Juni. Det stod på kurssidan i hans presenation där han hade programmeringskurserna
som jag gick! Han studerade också på Chalmers och undervisade samtidigt! Hans hemsida var så fin!
Varför hade han en länk till den där svetserskan som rest och jobbar inom svetsbranschen! Hon gick ju inte ens på Chalmers!
Nu ska jag resa dit han bor!
Nu ska jag ta mig en promenad utanför hans fönster!
Det finns inte ett tåg jag inte skulle ta för att åka dit han bor!
Det finns inte ett flyg jag inte skulle ta för att flyga dit han bor!
Det finns inte ett tåg jag inte skulle ta för att åka dit han bor!
Det finns inte ett flyg jag inte skulle ta för att flyga dit han bor!
Det finns inte ett tåg jag inte skulle ta för att åka dit han bor!
Det finns inte ett flyg jag inte skulle ta för att flyga dit han bor!
Det finns inte ett tåg jag inte skulle ta för att åka dit han bor!
Det finns inte ett flyg jag inte skulle ta för att flyga dit han bor!
Det finns inte ett tåg jag inte skulle ta för att åka dit han bor!
Det finns inte ett flyg jag inte skulle ta för att flyga dit han bor!
Det finns inte ett bil jag inte skulle ta för att bila dit han bor!
SER DU MIG!
SER DU MIG JAG HAR LOCKAR I HUVUDET IDAG!
HELA MORGONEN HAR JAG HAFT PAPILJOTTER OCH GJORT MIG FIN!
Jag har gjort lockar i håret och rest 100 mil till Sundsvall för att visa upp mig, så du ser mig och väljer mig i stället!
Jag hotade att skjuta din kvinna igår och idag tar jag mig en promenad vid 12 tiden mitt på dagen. Ser du mig? Jag har gjort lockar i håret och jag kan inte leva utan dig!
[diafotografier, mars 2006]
Du som skrev e-post till mig om min dikt jag hade på hemsidan 2005, och som handlade om min barndom.
Du skrev om järnvägen i Sundsvall och – Om dig och mig.
Du; Jag har inte växt upp i Sundsvall i tonåren utan en helt annan stad och i en statsdel som kallas Lilla Bronx.
Du, här har du en del av dikten:
The streets behind the railway track on the other side of town. There is our childhood. In graffiti concrete walls and high-rise building tracks. Climbing free 14 flats up, I can be one with the sky, with breathless waiting, seeing the sunset among the clouds, before the city lights take over and change the night. It doesn’t make a difference—if it is night or day—here we grew up. This is the part of me that always will be the same. A woman once asked me: Can’t you forget you past? Forget I said? Why would I? Here I have my family, it’s the place I call home. What in earth was she talking about? I guess people see things different.
Du, brukar du skriva e-post till gifta och gravida kvinnor du inte är bekant med?
Apan skrev att hon skulle sätta eld på huset.
En tjattrande Apa satt i ett träd;
aggressivt hetsade hon upp sig reste mil efter mil,
skulle ha honom, måste ha honom;
När den aggressiva och tjattrande Apan
läste att paret gift sig hösten 2004,
blev tanken att mörda stark och hon planerade
med berått mod en resa 100 mil till Sundsvall.
Apan äter ägg till Frukost, och barns foster
till kvällsmat. Slurp! A vad gott viskade hon
och torkade blodet runt käften med sylvassa
fangs.
Mordbrand och hot om mordbrand är olagligt.
Skrev du det efter du gått en Universitetskurs
i Svetsteknologi?
Du hade sett hennes CV och ville var dykare och kunna svetsteknologi du också.
Eller hade du halsbränna av åratal av illvillig tjatter?
Fast du hade en bild på en explosiv tunna
på din hemsida i mars 2006, samtidigt som du reste och
hotade henne till livet.
Där stod det om de “Svarta tajta byxorna”.
Precis samma som stod i e-posten du skickade
till henne om våldtäktshot.
Du Apan, hon har gått säkerhetskurser
eftersom hon faktiskt är avancerad svetare
och dykarsvetsare. Hon vet hur hon skall
släcka din illvilliga mordglöd!
Känner du igen dig psykopat?
Jag vill ha ditt liv, dina döda katters namn, jag vill ha allt i din CV ditt jobb som dykarsvetsare, och de sporter du tränat, jag vill bo i Sundsvall med din man, jag har också numera läst en svetsteknologikurs, jag har jag har också numera börjat dyka, och inhandlat en kamera, jag har gjort hela din CV under fyra år Jag fann den 2001 på kurssidan för programmering! Nu är jag du ser du det!
Dock kan jag inte fatta vad som fattas mig? De kan bero på att hela min feta och rika släkt, med billig stilkänsla och nyrikedom, har gjort bland annat inbrott i din lägenhet, och jag reste 100 mil och hotade med att skjuta dig för jag ska bli du!
Jag stal vaggvisorna du skrivit till barnet du väntade, och jag stal dikten du skrivit och lämnat vid Minnesplatsen till din far som dog i lungcancer 2005 och jag satte ut dem på ett poetforum 2005! Jag är totalt vulgär, perverterad, utan stil moral eller etik. Dock kan jag inte fatta vad som fattas mig. Varför jag inte kan vara dig!
13 Juni 2002 skickade jag mail till din man och skrev att jag startat ett konto på Virtual Tourist dot com, på hans födelsedag och jag tog samma dikt du hade på din hemsida 2001-2002, som han gett till dig, och satte den på förstasidan.
Som jag skrev på min hemsida och som du ser i e-posten jag skickade till dig, gillar jag att glo på mäns kukar i svarta tajta skinnbrallor och att bli bjuden sprit, ha bdsm hotellpatryn med bandmedlemmar som super likt svin och intar narkotika, och där jag kan få kukar i mun och kukar i anus medan jag spelar bingo på Internet, får slag i ansiktet och slickar upp sperma från golvet! Dock kan jag inte fatta vad som fattas mig.
Sedan skickade jag ett e-post till dig och skrev om att om du går ut och tränar igen med inlines ska en av mina manliga knullpolare köra efter dig i en bil och kipnappad dig och våldta dig! Jag skrev under mailet med Alter ego 020613. Alter ego har jag stulit från boken du skrivit och 020613 är dina mans födelsedag och samma dag då jag startade reskontot och skickade mail till honom om det!
Jag fattade i allfall att det inte var smart att skrivs om de tajta svarta byxorna på min hemsida, om kukarna som jag glor på, och att jag vill bli bjuden på sprit! Nej jag tog bort det!
Nej nu försöker jag att vara mer stillfull, men i verkliga livet lever jag fortfarande med att hänga på rockklubbar och jaga rockstars som kan ta med mig till hotellrum och stoppa in kukar i min mun.
Ser du vem jag känner! Ser du vad vräkig och vulgär jag skryter med vilka jag umgås med, och vilkas kukar jag suger och suger medan mitt anus är utsliten!?
Brevid texten har jag satt ut min pappas stora segelbåt! Jag är 30 år får inte segla hans segelbåt ensam men jag har pappas segelbåt på bild så att alla kan se! Jag hade massa bilder på alla vräkiga saker vi har i familjen och 1000 bilder på mig och bara mig!
Hela min feta och nyrika släkt med billig stilkänsla är likdan; vi har ingen moral, etik eller uppfostran. Vi skiter, äter och svinar oss likt suggor och feta grisar!
Dock kan jag inte fatta vad som fattas mig, varför jag aldrig lyckas bli dig och ta din man ifrån dig, fast jag tagit efter ditt yrke som dykare, gått en kurs i svetsteknologi, börjat träna budo jag med, studerat andra språk, och inhandlat en kamera. Jag inte fatta inte vad jag borde fatta. Varför är inte jag vid din makes sida där i Boston och lunchar med honom vid Harvard varje dag!
Och då du skrev att mina svettiga black metal polare körde efter dig i din BMW, visade jag dig att mina manliga vänner har en MYCKET DYRARE BMW. Nej fattade aldrig poängen med vad du skrev!
För mig är allt skryt, skrän och vem som äger dyrast saker! Jag fattade aldrig att i ditt fotografi, i bilplåten syns den svarta Vanen!
Eller att din bil endast kostat 19 000 kr och att du gjort arbete på bilen så att den gick likt mjukt likt en spinnande katt på vägen. Det klarar inte mina manliga polare av. Nej de inhandlar dyra och vräkiga bilar i 600 000 de inte kan meka med men de kom och visade upp dem för dig! De ville visa hur Nouveau riche de är. Jag fattade inte alls att du diskuterade att sätta mig bakom låst galler och att du har bevis mot mig!
Vidare skrev hon i e-posten hösten 2005:
Jag har letat upp dig, hans hustru på Internet och varit och sett dina Lynx lynx, Lynx lynx, Lynx, lynx, Lynx lynx fotografier.
Där fanns minnesalbum till Tussilago och Tarzalina som avled i Augusti resp. November 2005 och var 15 år resp 13 år gamla. Den ena dog i cancer och den andra i njursvikt. Ovanligt namn Tarzalina. Om man slår upp hennes namn som vi döpte henne till 1993, på Googles, kan man se exakt hur ovanligt hennes namn var.
Som presentatinon på det fotografiska forumet fanns följande text på första sidan:
Min make och jag gifte oss 2004, och nu ett år senare väntar vi ett kärleksbarn.
Med berått mod planerade den psykopatiska kvinnan från Göteborg en resa på 100 mil och reste till Sundsvall i mars 2006 och hotade den gravida kvinnan hon skickat e-post till.
Svartsjuk och avundsjuk.
Så avund, och galen.
Galet svartsjuk och vansinnig.
Resa. Nu skulle hon resa
till Sundsvall och döda en kvinna.
Hon reste 100 mil och dödade
kvinnans barn.
Svartsjuk och avundsjuk.
Så avund, och galen.
Galet svartsjuk och vansinnig.
Hon skrev, nu måste det hysteriska
ta slut till paret som nyss gift sig
och väntade barn, och
levde i lugn och ro.
Svartsjuk och avundsjuk.
Så avund, och galen.
Galet svartsjuk och vansinnig.
Hon skrev, nu måste det hysteriska
ta slut. Innan hon reste och hotade
med att skjuta mannens gravida
hustrun.
Automatiseringsteknikprogrammet på Chalmers Tekniska Högskola gick du; där gick du en Programmeringskurs C i en av min mans klasser. Där fann du en länk på kurssidan.
Du fann en länk där på kurssidan du hämtade information och material till kursen, och den länken gick till min hemsida.
Jag var hans flickvän. Där fann du min CV, mina budosporter, min svetsutbildning, vilka språk jag hade studerat, mina kurser i fotografering och mina avancerade kameror och objektiv, mina resor. Du fann mitt namn, och du blev avund och du blev svarjsuk.
Tänk att du gjort allt som stod i min CV. Detta efter 2001. Helt otroligt. 2006 kommer du och hotar mig i Sundsvall, hans hustru. Du hade letat upp honom via Internet igen.
Jag fick samma slags perversa e-post skickat till mig 2006 som du skickade till min make ett par år innan 2001-2003.
The black was not
black enough,
darkness hadn’t
reached them yet.
When it comes,
their eyes is going
look quite diffrent.
Nej bitchen i GTB ville inte veta av att hon
nu var påkommen, diafotograferad och livet snart nog kommer att ta en ny vändning.
Tror du att du kan komma undan med mord? Mordförsök?
Jag skriver inte för att fröjdas eller för att du skall bli lycklig. Jag skriver sanningen.
Månadens skald:
“Orättvisor mot kvinnor berör mig mycket”

Juristen Anne Svensson tycker inte att Sverige är särskilt jämlikt.
En bitsk klackspark mot mulliga mansgrisar är dikten som förlaget Alida Bok i Uppsala valt till
februari månads poem. Den heter Kung av fjärrkontrollen och författare är
juristen Anne Svensson från Hägersten i Stor-Stockholm. Klicka här för att
läsa http://www.alidabok.net/dikt1.php.
Eller läs nedan.
I sitt företag juristfirman Anne Svensson intresserar hon sig särskilt för
försäkringsfrågor och kvinnofrågor.
-Jag får ofta samtal och mail från personer som har problem med
försäkringskassan. De är ofta ledsna och känner sig besvikna över hur de
bemötts.
-Orättvisor mot kvinnor berör mig mycket, inte minst i ett samhälle som
framställer sig som jämlikt.
Anne Svensson är ensam mamma till två barn.
-Det blev extra tydligt att vårt samhälle inte är jämlikt den dagen jag fick
barn och sedan blev ensamstående.
Se även http://alidabok.net
_____
Om Alida Bok
Alida Bok är ett förlag som ger ut feministisk litteratur, livsåskådning,
filosofi och poesi. Det startade redan 1969 och är därmed Sveriges äldsta
nyfeministiska förlag. I början hette det Alida Bokservice.
Vill du veta mer om Alida Bok:s utgivning, klicka på denna länk:
http://www.alidabok.net/bocker.php. Vi har inte så många titlar men det rör
sig ibland om böcker som kanske inte är så lätta att få tag i på annat håll.
Titta också in på vår hemsida: http://www.alidabok.net.
Ett viktigt inslag i Alida Bok:s verksamhet är Månadens Dikt (
http://www.alidabok.net/dikt1.php ). Här får unga, ofta okända skalder en
chans att publicera sig. Glädjande många skickar in dikter, så konkurrensen
är hård. Och lönen är “bara” äran. Vill du veta mer om Månadens dikt, klicka
här: http://www.alidabok.net/Tala%20med%20Berit.php .
I vårt diktarkiv, http://www.alidabok.net/diktarkiv.php , hittar du ett
hundratal dikter skrivna åren 2002-2010 av skalder från hela landet och i
alla åldrar och sinnesstämningar.
Alida Bok arbetar nu med en nyutgåva av Det kvinnliga tänkandets betydelse
av Mariann Andersson ( http://www.alidabok.net/dktb.php ) . Den kommer att
innehålla en kritisk analys av regissören Ingmar Bergmans feminism.
Läs mer om Alida Bok i den feministiska föreningen Sonjas intervju med Mariann Andersson
Också på Feministbiblioteket kan du hitta en hel del information om våra och
andra feministiska böcker och om feminism och kvinnofrågor överhuvud taget.
Rekommenderas! Här har du en länk:
http://feministbiblioteket.wordpress.com/biblioteket/debatt
Här följer Månadens dikt:
Kung av fjärrkontrollen
Så kommer vi trötta hem från våra jobb.
och du pratar, som alltid, om rättvisa.
Rasismens stickande törner, de fattigas orättvisa tillvaro.
Och du pratar om rätt och fel medan du äter maten som jag lagat, lämnar disken som jag diskar och sätter dig till ro i vardagsrumssoffan medan jag har lite svårt att höra dina visa ord om rätt bakom de slamrande tallrikarna och den morrande dammsugarmaskinen.
Och jag skulle nog gärna morra åt dig och dina visa ord, men jag är för trött och låter dig istället mala, du självutnämnda kung av fjärrkontroll.
Anne Svensson
E-post: anne_svensson@live.se
Hemsida: http://www.juristfirmanannesvensson.se/
Med vänlig hälsning
ALIDA BOK
http://alidabok.net
Norrtäljegatan 29
753 27 UPPSALA
Tel 018-14 16 36
Mobil 073-664 35 41
Jag tror inte på Ödet. Det känns så konstigt. Att allt liksom skulle vara förutbestämt.
Vad är det då för mening med att leva?
För att få reda på sitt öde kanske, men varför ska man ha reda på det?
Om det är det sista man märker i livet, sitt öde, vad har man då för nytta av att veta det?
Och vem bestämmer i så fall ödet? Gud?
Kan han bestämma allas öden? Det kanske bara är vissa som har öden, och alla andra följer bara med strömmen, och slumpen.
Men vad avgör i så fall om man ska få ett öde?
Vad man gör? Vem man är? Om man är troende? Det sista kanske det skulle kunna vara, om det är Gud som avgör vilka som får öden. Men å andra sidan, ska inte Gud älska alla lika mycket?
Det här är en av de frågor som inte går att besvara. Det finns så många olika svar. Egentligen bara två, men man kan formulera på så oerhört många olika sätt.
Tror jag.
Slumpen då? Är den lättare att tro på?
Egentligen inte, för Slumpen är lika ologisk som Ödet. Om Ödet nu är ologiskt. Egentligen borde det inte vara det, men det känns ändå inte möjligt.
Slumpen borde vara mer trolig, för alla kan ju drabbas av slumpen.
Men vissa kanske har ett öde, men drabbas av slumpen ändå.
Det är inte att man tydligt ser in i näsborren genom jacket i näsvingen
Inte heller att jackets kanter rullat sig som brinnande tidningspapper
Eller att jacket tillsammans med näsborren bildar en dubbelt så stor hålighet som den ursprungliga näsborren
Det är inte heller den krokiga ståltråd vars slipade ände tryckts in under tandköttet vid en framtand, för att sedan med klumpig kraft tryckas vidare genom tandköttet, mot näsan, stötandes genom köttet
Inte heller hur ståltråden når näsans hålighet strax innanför mynningen på en näsborre och hur den forsätter en liten bit fritt genom näsans hålighet för att sedan nå andra väggen av näsborren där den skruvande pressats genom brosk tills änden av ståltråden nått frihet ur kroppen, stickande ur övre delen på näsvingen
Det är inte heller hur änden på ståltråden som pekar ut ur näsan fått en ögla för att ge handen mer kraft att dra den vidare genom köttet
Och inte heller att ståltråden som kommer ur näsan är kladdig av blod och slem efter att den dragits så längden från ände till kropp är lika med den som pekar in genom tandköttet
Det är inte det faktum att träbitar, breda som en handflata och tjocka som en tumme, nogsamt bundits fast i vardera ände av ståltråden för att den som drar ska få bra grepp
Det är inte hur det angripna huvudet har lagts med baksidan mot ett golv för att på en narig och flammig kind få en slät lädersula
Det är inte heller vad huvudet på golvet känt och tänkt när sulan tryckts hårdare mot kinden och ståltråden spänts då två händer greppat träbitarna som monterats i ståltrådens ändar
Det är inte heller det skådespel av sprickande hud och grimaser som utspelats då ståltråden med ökande kraft dragits i
Det är inte heller hur en kluven överläpp lojt hänger isär
Och inte heller hur vanställt ett ansikte blir med ett klumpigt jack från tandköttet i överkäken, med väg genom överläppen och inre näsan, till näsvingen
Det är hur personen som drar tappar balansen när ståltråden får allt den omslutit att spricka
Hur personen som dragit faller bakåt, slår i en stol och sträcker sin rygg
Hur personen som dragit landar på ett skitigt golv och får sin kammade frisyr förstörd
Hur personen som dragit får ett skrapsår genom sin välskötta byxor
Speciellt hur personen som dragit måste tvätta av ansiktet och laga hål i kläder
Framförallt hur personen måste dölja skrapsår och ond rygg
Eller egentligen bara hur personen måste skina med obefläckad karaktär
Eller tydligare: hur denna person är den enda och att offret inte är eller har varit
En dumper kränger grova däckspår i leran
som täcker hygget där jag står
med fötter i gyttja och axlar på spänn
Dumpern gör oregelbundna varv kring mig
och tippar flaket för att låta lasten rinna av
Ner i en pöl dimper skällsord som dånat under barndomen
Bredvid hamnar något ihåligt fyllt av oförmåga
Likt urin droppar senaste månadens oförrätter längs sidorna på flaket
Då dumpern stöter i en stubbe åker en hel rad obearbetade erfarenheter ner i dyn
En hög trasiga relationer rasslar av flaket
och bereder vägen åt en gallsten möjligheter som aldrig togs till vara
En fönsterkarm med treglas glider av flaket och hamnar på en trädgren som slår igenom glaset så att glasskärvor yr
och reflekterar hemska minnen åt otaliga håll
Vid flakets kant hänger en seg klump komplex och missuppfattningar tvekande
innan den faller av och slås itu så dess innanmäte läcker
När dumpern slår ner med ena däcket i ett hål rinner en sandblandad rädsla av och lägger sig spretande i däckspåren
Vätan har sedan länge gått igenom mina skor
och dumpern har tappat ett varv av bråte kring mig
Allt för nedslående beskådning
Hur jag än vänder mig är det avfallet dumpern släppt som möter himmeln
En horisont jag inte vill kännas vid
En utsikt jag inte vill erkänna
Ett 360 graders panorama nedsölat av sådant jag inte vill minnas
En man i stövlar och arbetskläder närmar sig bestämt
Inte för att jag ser det
Men han klättrar från andra sidan den cirkulära vall av avfall som omger mig
Han orkar inte klättra ända till toppen så han ställer sig på tå för att se mig
Han hälsar inte utan ryter en fråga om detta avfall är mitt ansvar
eller om jag vet vem som bär ett sådant
Stanken från soporna gör mig stel och tillåter mig bara att utbyta en skrämd blick med honom
Han lugnar när han ser min förskräckelse och frågar om jag ens har med denna förorening att göra
och vad jag egentligen gör här
ge dig av
och du snubblar
en gren skär in bakom ankeln
först sipprar det för att övergå i en svag skvalpande stråle
det rinner, rör sig över foten, ner på jorden, över blad och blekt gräs
droppar bildar kuber, fäster sig i mönster ur ritningar av elskåp och plastdetaljer
pölen som gräset försöker slippa svalnar
ytan slutar bukta och ytspänningen vänds utåt
pölens kanter blir en ram
glansen dras undan från ytan och ersätts av något dom inte vill att man ska beskriva
evolution där ett år är en minut
kantiga strån dras upp, rycks och skvätts ur ytan
ytan tappar fotfäste och försvinner nedåt
kvar är ramen och en kraftig vind ner genom ett hål
där hänger vi
med händerna knipande kring ramen och en vind som dragit båda skorna och ena strumpan ner i hålet
ett snabbt ögonkast upp i världen ger mest grus i ögonen men där syns master och vindkraftverk
vindkraftverk som slits runt i vinden och rotorvingar i ett flygfäs irrande rörelse
master med avslitna stödvajrar som försöker strypa och förgöra masterna själv
vi märker inte det, men den ilande vinden har dragit loss grenen ur foten
och sårets blod har dragits i ränder kring foten och sedan stelnat
Långt iväg från rörelsen och livet
Näst intill folktomt och stilla
Konstruerat och tillrättalagt
Buskar och träd med jämnt avstånd emellan
Kakel och räta vinklar
Ihålig musik om palmträd och ännu ihåligare tal mellan två gestalter vid informationsdisken
Gångar uppbyggda i symmetriska mönster som inte leder någonvart
Luftkonditionering och smaktillsatser
Automatisering och misslyckade försök till översikt
Här är gemenskap medlemskapserbjudande
Här är givmildhet kundförmåner
Här är dagtid inget annat än öppettider
Här utesluts natten med galler och lås
Här utesluts väder med väggar och tak
Här finns larm och vakter som håller ohyran på avstånd
Här är avstånden till värme och skillnader oändliga
Här finns tafatta lösningar i stora system
Här ersätts organ med kampanjer
Här räcker bara samvetet till en själv
Här kan man dö i vakuum
