landar på barlös mark
släpar tygerna i vinden
låter det smeka mig trasig

så flyktig var vingen, vår
pendel framåt i tiden
syns rynkiga år i träuret

håll käft, blundande höst
du svek mig en gång,
oförtröstligt minne

ta din väska & gå, stryker
bort dig från pärmarna
papperna & skrivborden

lämna mig kvar, låt mig
släpp ditt tag
om mig