rastlös vandrar jag

darrande under höstsolens hand
trotsas hopplösheten
i längtan att bli ett
med det gröna
i ordet skog

dansar i stofts …

Det sköra huset
på snigelns slemmiga rygg –
även det ett hem

In northern woods a light forever true,
from silent skies a heartfelt cry of joy.
As surely as the vault by day is blue
and stars do dearest …

Faderns stolta mun –
spädbarnets amorbåge
avbildar Fuji

Babyn som dreglar –
i solskenet gnistrar ett
diamanthalsband

vi lämnar det lysande blå

simmar

n
e
d
å
t

i mörkret

ett ögonpar bredvid mig – dina
ser inte genom det svarta
men vet ...

i glittrande kaskader
kastar fjällbäcken sig ut
ut och nedför
bergets vassa branter
rusar fram så fort, så fort
blundar och njuter av fa …

i morse
hade hösten strött ut ett hav av guld
tro det eller ej
jag kunde gå på vattnet

Dagsländans vingslag
det blänkande beviset –
Hur skört detta liv