Habibi
Och du har sakta
låtit rulla ut din matta
över mina sireners sång
kvävt dina egna ord
Vad finns det nu annars att göra
än
vila huvud …
Och du har sakta
låtit rulla ut din matta
över mina sireners sång
kvävt dina egna ord
Vad finns det nu annars att göra
än
vila huvud …
Du orkar orera kring oredan, du
ovanlige
obladi oblada
hellre penetrerar du olyckan
än mig
Tanken vandrar längs med bringan
trots att ryggen är mot
och trosorna på
mina lakan doftar brutna löften
Jag kan sitta på sängkanten
och dingla med benen
i flera timmar
min längtan är du
Försökte förmedla förhoppningsvis förlåtlig
färsk fantasi
försökte få den att fastna
framstå som from
frivillig och frigjord
för att få dig …
När jag lämnar dig
det ska vara mer
än att det är mörkt
för att jag tagit lamporna
det ska vara
svårt att andas
det ska vara
så att hjärtat …
När jag lämnar dig
det ska vara mer
än att det är mörkt
för att jag tagit lamporna
det ska vara
svårt att andas
det ska vara
så att hjärtat …
Jag sockerkodar
mig själv
min tanke
inför dig
kastar listig kvinnoblick
i samförstånd med systrar
vill att du ska
tro
se
socker
En ny älskare
för att döva tankens
stumhet
En ny älskare
för att minnas
livet
Hemåtgående
i gryningsljus
tog din åtrå –
i flykt
Hemåtgående
till längtande extas