Visar 4 av totalt 4 kommentarer.
Användarnamn:
Lösenord:
XML (?)
Oj! Här fanns det mycket att irritera sig på. För det första så slriver du att “Synkoperingstekniken och den pentatoniska tonskalan som blues bygger på, är så pass simpel i sin natur att i stort sett alla kulturer världen över har byggt sin folkmusik på samma vis.” Bluesmusiken bygger inte på en pentatonisk skala, utan på bluesskalan som innehåller sex toner, och klangmässigt faktiskt skiljer sig ganska markant från den pentatoniska skala som ofta används i asiatisk musik. C-bluesskalan: C Eb F F# G Bb©. C-pentatonisk skala: C D E G A©. Som du själv ser är det inte riktigt samma skala… Att all världens folkmusik i princip skulle innehålla samma synkoperingar är en väldig generalisering. Till exempel östeuropeisk och indisk folkmusik använder sig av udda taktarter på ett lika naturligt sätt som t.ex. latinamerikansk folkmusik INTE gör det. På tal om skillnader folkmusiktraditioner emellan kan också nämnas Indiens folk/konstmusiktradition som bygger på ett mycket större tonmaterial än växterländsk musik eftersom indisk musik även innehåller kvartstoner. (Västerländska skalor delas in i halvtoner). Indisk musik har alltså många fler toner att röra sig med. Hur som helst. Ditt påstående att “Därför har de heller ingenting meningsfullt att kommunicera med lyssnaren, utan blir underhållning för identitetslösa bohemer.” är förutom att vara hyfsat provokativt också ett stycke anklagelse utan grund, om du frågar mig. Improvisation och komposition är samma sak, med den skillnaden att improvisatören måste komponera i stunden, medan den icke improvisative kompositören har obegränsat med tid för att tänka igenom hur hon eller han vill ha sitt stycke. Efter att ha snabbläst din text har jag uppfattat det som att ditt huvudsyfte är att likställa metal med konstmusik. Är det en riktig tolkning? Min åsikt är musik aldrig borde värderas. Därför tycker jag att du skjuter dig själv i foten när du i nästa sekund går till angrepp mot jazz- och improvisationsbaserad musik. För övrigt innehåller jazzmusiken av idag (och förr) oftast inte bara improvisation, utan även strukturerat låtmaterial. Även själva improvisationsdelen kan (och brukar) också den struktureras upp av vissa på förhand bestämda “regler” eller mallar. Kolla gärna in länken till M-base (kort sagt ett kollektiv för musiker som vill hylla jazzens afrikanska ursprung): “http://www.m-base.com/mbase.html” eller bara: “http://www.m-base.com.
Svara gärna på mina kommentarer. Det skulle vara intressant att diskutera vidare!
Kommentar till texten Svart och vitt av infoterror
intressant! Bra innehåll och väl formulerat.
Kommentar till texten Kulturmöte av infoterror
jag tycker att du har skrivit väldigt ärligt och rakt om att inte kunna sluta tycka om någon trots att det gör så jävla ont. fint!
Kommentar till texten Så äckligt fin av Penny
vilken fin dikt. lagom lång för att bli uppriktig mot sitt budskap.
Kommentar till texten Namnlös text av theverybottom
Oj! Här fanns det mycket att irritera sig på. För det första så slriver du att “Synkoperingstekniken och den pentatoniska tonskalan som blues bygger på, är så pass simpel i sin natur att i stort sett alla kulturer världen över har byggt sin folkmusik på samma vis.” Bluesmusiken bygger inte på en pentatonisk skala, utan på bluesskalan som innehåller sex toner, och klangmässigt faktiskt skiljer sig ganska markant från den pentatoniska skala som ofta används i asiatisk musik. C-bluesskalan: C Eb F F# G Bb©. C-pentatonisk skala: C D E G A©. Som du själv ser är det inte riktigt samma skala… Att all världens folkmusik i princip skulle innehålla samma synkoperingar är en väldig generalisering. Till exempel östeuropeisk och indisk folkmusik använder sig av udda taktarter på ett lika naturligt sätt som t.ex. latinamerikansk folkmusik INTE gör det. På tal om skillnader folkmusiktraditioner emellan kan också nämnas Indiens folk/konstmusiktradition som bygger på ett mycket större tonmaterial än växterländsk musik eftersom indisk musik även innehåller kvartstoner. (Västerländska skalor delas in i halvtoner). Indisk musik har alltså många fler toner att röra sig med. Hur som helst. Ditt påstående att “Därför har de heller ingenting meningsfullt att kommunicera med lyssnaren, utan blir underhållning för identitetslösa bohemer.” är förutom att vara hyfsat provokativt också ett stycke anklagelse utan grund, om du frågar mig. Improvisation och komposition är samma sak, med den skillnaden att improvisatören måste komponera i stunden, medan den icke improvisative kompositören har obegränsat med tid för att tänka igenom hur hon eller han vill ha sitt stycke. Efter att ha snabbläst din text har jag uppfattat det som att ditt huvudsyfte är att likställa metal med konstmusik. Är det en riktig tolkning? Min åsikt är musik aldrig borde värderas. Därför tycker jag att du skjuter dig själv i foten när du i nästa sekund går till angrepp mot jazz- och improvisationsbaserad musik. För övrigt innehåller jazzmusiken av idag (och förr) oftast inte bara improvisation, utan även strukturerat låtmaterial. Även själva improvisationsdelen kan (och brukar) också den struktureras upp av vissa på förhand bestämda “regler” eller mallar. Kolla gärna in länken till M-base (kort sagt ett kollektiv för musiker som vill hylla jazzens afrikanska ursprung): “http://www.m-base.com/mbase.html” eller bara: “http://www.m-base.com.
Svara gärna på mina kommentarer. Det skulle vara intressant att diskutera vidare!
Kommentar till texten Svart och vitt av infoterror
intressant! Bra innehåll och väl formulerat.
Kommentar till texten Kulturmöte av infoterror
jag tycker att du har skrivit väldigt ärligt och rakt om att inte kunna sluta tycka om någon trots att det gör så jävla ont. fint!
Kommentar till texten Så äckligt fin av Penny
vilken fin dikt. lagom lång för att bli uppriktig mot sitt budskap.
Kommentar till texten Namnlös text av theverybottom