förstår inte riktigt varför detta är en novell, det borde vara en debattartikel tycker jag… fast du kanske vill ha en greger som kan stå för de mer obehagliga åsikterna?

snyggt

rätt intressant, gillar de åskådliga detaljerna

benign, jävlar du vilken självutnämnd vetare/tyckare du är som sitter här och gör upp regler för hur man ska kommentera… jag vet ju att du är i majoritet, de allra flesta tål inte kritik och särskilt inte språklig sådan (vilket jag tycker är underligt, varför är det så känsligt? borde inte innehållet, känslorna, tankarna vara känsligare?) Men vänta med det där tills någon kritiserar dina texter, det är väl ändå författarens egen sak att protestera om han/hon vill… Och så är det ju faktiskt betydligt mindre troligt att någonsin få ynnesten att prata med en förläggare om man inte behärskar språket redan innan… Och språkfel är inte alls något konstigt ord, du kan ju anse att sådana inte existerar om du har lust men då får du räkna med risken att inte göra dig förstådd.

haha, jag gillar din stil. Det passar det absurda innehållet att också ha en lite “absurd” rytm med de där korta, liksom naivistiska meningarna. Det enda är att meningen om Argentina stack ut, den var så lång och lät som en helt normal mening, det störde rytmen tyckte jag,

tja, det kanske jag också gjorde, men jag är så van att få skit för att jag anmärker på språkfel, och så van att bita ifrån… korrekturläsning är trots allt en dyr tjänst så varför inte ge lite gratis? jag vet att alla inte precis blir tacksamma över det, men jag blir det…

ja varför tolkar jag den inte i stället för att kommentera språket? tja… för att jag är väldigt intresserad av språk och stil.. för att jag inte har tolkat den, varken kommit med någon intuitiv tolkning under läsningen eller suttit och klurat över den… jag tog den mest som en lite absurd, surrealistisk text men du kanske har en bestämd undermening med den?
vad gäller min novell så tycker jag inte riktigt dina invändningar funkar… alltså de är ju fullt logiska men vem fungerar logiskt? man kan visst ställa upp det såhär: nackdelar: 1) jag älskar min pojkvän 2) det vore bättre att bli vän med popkillen 3) jag vill inte vara otrogen. fördelar: 1) han är snygg, ok nackdelarna vann jag kysser honom inte. Men det hjälper liksom inte… vill och vill, det är klart hon vill kyssa honom, men klart att samtidigt vill hon det inte, för att det är otrohet. och jag tror inte att kärlek till en automatiskt vaccinerar mot begär till andra. och så är han inte bara läcker, det är inte riktigt poängen, jag försökte skildra oemotståndlig frestelse för att hon tycker så djävla bra om den här killen, som person också, och om hon bara kunde bli av med den fysiska frestelsen skulle hon jättegärna vilja ha honom till vän, men som det är nu är det för farligt. sen kanske det där med att hon skulle vilja bli vän med honom är ett svepskäl, ett sätt att få vara i hans närhet och bli frestad… det är klart att hon inte är helt oskyldig och bara faller för en helt oemotståndlig frestelse, hon kunde ju kanske vara stark och undvika den här killen helt, men när hon nu hamnat i den här situationen tror jag det är omöjligt för henne att säga nej. det var något i den stilen jag ville skildra.

varför det? får man bara kommentera innehållet oombedd, inte stilen? och vad har du för rätt att sätta upp regler för asfalt, är du grundaren? om man måste be speciellt om att få sina språkfel påpekade så gör jag det nu, jag är tacksam för hittade felaktigheter i mina texter.

och så är jag lite fascinerad, varför VILL man frivilligt fortsätta stava och uttrycka sig fel och därigenom dra ner helhetsintrycket av sina texter? varför är det så fruktansvärt hemskt att få lära sig mer om språket så att man kan bli ännu bättre på att skriva? varför är det mer översitteri att klanka på faktiska språkfel än på subjektiva “innehållsfel”?

när jag ändå håller på så heter det “komminister” också, “kommunister” blir ju lite komiskt eftersom det låter som kommunist, men jag antar att det inte är din mening?

skön jargong och kul udda ämne, ostar och grejer. du kunde kanske skala bort lite känslopåståenden, särskilt kanske stället där det står något i stil med “det kändes som hon såg rakt in i min själ”, jag tror känslorna framgår ändå.

skön story, det verkar som om folk skriver om lite udda ämnen här, jag är van vid författarcentrums skrivarklubb där allt var så djävla banalt, mobbing och banrmisshandel och kärlekssorg…

jaha? känns som en härmning av “tredje klotet från solen” eller dylik slackerroman, meningslös och fördomsfull. och så verkar du ha förväxlat gothrockare med svartmetallare

originell och intressant, säger mycket trots den fragmentariska formen, betydligt mer fascinerande än en novell med samma innehåll (för det här kallar jag inte novell, jag kallar det dikt)

bra stil, jag gillar det korthuggna och nästan naivistiska, här kan man snacka kontaktlöshet och kommunikationsproblem…

rätt skön suggestiv och absurd känsla, komisk och högtravande på en gång

skön stil du har. ska språkbesserwissra mig lite och påpeka en del språkfel (om de är medvetna språklekar ber jag om ursäkt): “varav” kan inte användas på det sätt du använder det, jag förstår ju vad du menar men… “inom tid” har jag inte hört fast det låter iofs rätt ok, men du kanske tänker på “i sinom tid”?, “pågrund” skrivs “på grund”, meningen med “besinna” i är egentligen inte fullständig, man kan inte bara besinna, man måste besinna något, men om du sätter ett kolon efter i stället för punkt så löser det sig. Så använder du en del vardagliga uttryck, “sa” i stället för “sade”, överhoppade “att” och “har/hade” etc. som jag tycker skär sig lite mot den rätt högtidliga stilen, men det är ju helt upp till dig. Men på det hela taget har du ett skönt, originellt språk.