Båda novellerna, “Inget jävla disco” och “Kvinna i rött” var underbara. Språket flöt och berörde, kändes helt okonstlat. Tankarna och funderingarana gick rakt in i hjärtat. Jag kände mig så delaktig. Oststunden i “Inget jävla disco” var både sällsam och varm. Tack för den.