Den hÀr skrönan uppskattade jag verkligen!
Att utgå från ett föremål, kÀnsla eller plats, som i detta fall en hink, och runt denna skapa en lÀsvÀrd hÀndelse.
Dessutom detaljrik och med ett “slut” som fÃ¥r igÃ¥ng lÀsarens fantasi hur en eventuell fortsÀttning kan gestalta sig?!
Förvisso har jag en del synpunkter (kritik), men avstår att framföra dessa, vill ju inte kvÀsa en framtida duktig berÀttare redan nu, det får bli sen nÀr man agerar som hÀnsynslös recensent på kultursidorna.
Bra gjort Mona, fortsÀtt så!
önskar sign “Baramig”
PS. Hoppas bara att fler pÃ¥ Asfalt “orkar” lÀsa sÃ¥ lÃ¥nga texter som din, och inte bara korta “SMS” dikter, vilka tyvÀrr följer veckopressens syn pÃ¥ ungdomens eviga pubertets- och kÀrleksproblem, istÀllet nÀr man som du, med en enkel hink som metafor verkligen nÃ¥r in i ens sjÀl. DS.
Hej Elin,
ser att du är en flitig diktare. Då inför nästan varje soluppgång tycks du vakna upp med en ny dikt i din spröda hand, inget fel med det, men i dina välvalda, känslomässiga ord, din läsaren vill få veta mer. Och detta är ingen kritik Elin, utan jag skulle vara glad om du uttvecklade diit diktande i romanform, åtminstone formade dina vackra ord så sammanhängande att det blevb till en skön novell. Du äger ordets gåva, så låt mig och andra läsare på denna sida få ta del av merän en dikt.
Som sagt ingen kritik, utan mer ett vänligt puffande på att du med din poesi och begåvning vågar dig på att skriva en novell, sen kanske du blir djärv nog att skrivaen hel roman, men det vet ju jag inget om, alltså om du klarar av så långt, oavsett , så äger du språket, och det är nu upp till dig att förvalta denna begåvning på bästa sätt.
Lycka till Elin!
Leif (en för dig gammal gubbe)
Kusligt….
Men jag är ju nästan lika ålderdomlig som dig Bosse, och visst känner jag av ångesten, då att livet trots allt har sin begränsning, men jag minns sextiotalet, när Roling Stones vrålade ut sin Satisfaction, när Beatles skrek I love you ,Yeah, Yaeh, och när soulen dunkade “sitting by the dock, och när spanska tongångar likt Guantamarera, kastanjer lät, och när man som mitt i tjugo ålderns oskuld på club 33:s disko i maj 1974 dansade häcken av sig till tonerna av Abbas Honey, Honey och Eurovisonens segrande bidrag Waterloo. Det var sköna tider för oss gamla stofiler att nu få minnas, Kom ihåg att jag då oförhappandes dansade med en ljuvlig blekiingnska, hon var från Ronneby, och vi tillbringade natten den natten tillsammans i Palma de Mallorca. Fy så underbart det var på den tiden när man var ung och viril. Så Bosse vi har mycket gemensamt på en sida full av ungdom, och hur skall vi förmedla vår ungdom till att berika denna ungdom att läsa “långa” texter istället för korta SMS och reklampåpverkade TV-kanaler?
En tuff uppgift för oss båda – Bosse – men vi har en fördel – att i vår ungdom upplevt såväl sextiotalet, som sjuttiotalet, när de trots allt tunga namnen inom musiken för oss var unga, men som nu är gamla men ändå lockar våra barnbarn att lyssna, skrika och vara lika galna som du och jagen gång var långt tillbaka i tiden.
Glöm inte att gestalta istället för att informera….
Din text faller som höstlöven i stormen från Nordan,
knappt ett endaste löv berikar min läsarsjäl!
Men knoppar av nästa års lövfällning ändå syns i din text,
men skriv vidare, ge dina berättelser en mätt och fyllig kropp, sen skall du få se att många i framtiden kanske läser dina texter utan känna av svält och magra revben ovan badrummets personvåg….
Huvudsaken är ju att du själv har jävligt kul när du skriver, men med lite ordhyfs och bättre upplägg hade hjälpt dina läsare. Med andra ord, du har humor, du har ett rappt berättande, och i botten av din berättelse finns en gnutta substans av trovärdighet och klurig intrig.
Men du bör nog inte ha så bråttom att publicera dina texter, vänta till nästa morgon, gå igenom din text ett par dagar.
Ändå kul att få läsa en sådan spontan text utan hänsyn, inte merän till författarens för stundens glädjerus över tangentbordets bokstäver.
Skriv dock vidare!
Konsten att inte kommunicera – precis det du visar med
din olÀsliga poesi, Àven rubriken sÀkert inte var så menad.
Kommentar till texten Konsten att inte kommunicera av Poema
Den hÀr skrönan uppskattade jag verkligen!
Att utgå från ett föremål, kÀnsla eller plats, som i detta fall en hink, och runt denna skapa en lÀsvÀrd hÀndelse.
Dessutom detaljrik och med ett “slut” som fÃ¥r igÃ¥ng lÀsarens fantasi hur en eventuell fortsÀttning kan gestalta sig?!
Förvisso har jag en del synpunkter (kritik), men avstår att framföra dessa, vill ju inte kvÀsa en framtida duktig berÀttare redan nu, det får bli sen nÀr man agerar som hÀnsynslös recensent på kultursidorna.
Bra gjort Mona, fortsÀtt så!
önskar sign “Baramig”
PS. Hoppas bara att fler pÃ¥ Asfalt “orkar” lÀsa sÃ¥ lÃ¥nga texter som din, och inte bara korta “SMS” dikter, vilka tyvÀrr följer veckopressens syn pÃ¥ ungdomens eviga pubertets- och kÀrleksproblem, istÀllet nÀr man som du, med en enkel hink som metafor verkligen nÃ¥r in i ens sjÀl. DS.
Kommentar till texten en liten hink av mona
Hej Elin,
ser att du är en flitig diktare. Då inför nästan varje soluppgång tycks du vakna upp med en ny dikt i din spröda hand, inget fel med det, men i dina välvalda, känslomässiga ord, din läsaren vill få veta mer. Och detta är ingen kritik Elin, utan jag skulle vara glad om du uttvecklade diit diktande i romanform, åtminstone formade dina vackra ord så sammanhängande att det blevb till en skön novell. Du äger ordets gåva, så låt mig och andra läsare på denna sida få ta del av merän en dikt.
Som sagt ingen kritik, utan mer ett vänligt puffande på att du med din poesi och begåvning vågar dig på att skriva en novell, sen kanske du blir djärv nog att skrivaen hel roman, men det vet ju jag inget om, alltså om du klarar av så långt, oavsett , så äger du språket, och det är nu upp till dig att förvalta denna begåvning på bästa sätt.
Lycka till Elin!
Leif (en för dig gammal gubbe)
Kommentar till texten Skulle jag ha skonat våra själar? av ElinJonsson
Kusligt….
Men jag är ju nästan lika ålderdomlig som dig Bosse, och visst känner jag av ångesten, då att livet trots allt har sin begränsning, men jag minns sextiotalet, när Roling Stones vrålade ut sin Satisfaction, när Beatles skrek I love you ,Yeah, Yaeh, och när soulen dunkade “sitting by the dock, och när spanska tongångar likt Guantamarera, kastanjer lät, och när man som mitt i tjugo ålderns oskuld på club 33:s disko i maj 1974 dansade häcken av sig till tonerna av Abbas Honey, Honey och Eurovisonens segrande bidrag Waterloo. Det var sköna tider för oss gamla stofiler att nu få minnas, Kom ihåg att jag då oförhappandes dansade med en ljuvlig blekiingnska, hon var från Ronneby, och vi tillbringade natten den natten tillsammans i Palma de Mallorca. Fy så underbart det var på den tiden när man var ung och viril. Så Bosse vi har mycket gemensamt på en sida full av ungdom, och hur skall vi förmedla vår ungdom till att berika denna ungdom att läsa “långa” texter istället för korta SMS och reklampåpverkade TV-kanaler?
En tuff uppgift för oss båda – Bosse – men vi har en fördel – att i vår ungdom upplevt såväl sextiotalet, som sjuttiotalet, när de trots allt tunga namnen inom musiken för oss var unga, men som nu är gamla men ändå lockar våra barnbarn att lyssna, skrika och vara lika galna som du och jagen gång var långt tillbaka i tiden.
Kommentar till texten PANIKÅNGEST. av Bosse
Glöm inte att gestalta istället för att informera….
Din text faller som höstlöven i stormen från Nordan,
knappt ett endaste löv berikar min läsarsjäl!
Men knoppar av nästa års lövfällning ändå syns i din text,
men skriv vidare, ge dina berättelser en mätt och fyllig kropp, sen skall du få se att många i framtiden kanske läser dina texter utan känna av svält och magra revben ovan badrummets personvåg….
Kommentar till texten När de vuxna sviker av Danielito
Bra, och inga vidare kommentarer!
Kommentar till texten Rapport från Frankrike-resan av disease
Huvudsaken är ju att du själv har jävligt kul när du skriver, men med lite ordhyfs och bättre upplägg hade hjälpt dina läsare. Med andra ord, du har humor, du har ett rappt berättande, och i botten av din berättelse finns en gnutta substans av trovärdighet och klurig intrig.
Men du bör nog inte ha så bråttom att publicera dina texter, vänta till nästa morgon, gå igenom din text ett par dagar.
Ändå kul att få läsa en sådan spontan text utan hänsyn, inte merän till författarens för stundens glädjerus över tangentbordets bokstäver.
Skriv dock vidare!
Kommentar till texten Två vänner med en plan av JEH